Frihet formade den finländska skolan

Den finländska läraren, lärarutbildaren och forskaren Pasi Sahlberg har skrivit boken: "Finnish lessons, what can the world learn from educational change in Finland". Boken utkommer på svenska senare i år.

Här följer ett sammandrag av det som Sahlberg säger i sin bok:

"När resultaten från den första Pisa-undersökningen någonsin publicerades den 4 december 2001 var överraskningen total. Finland låg i topp bland de allra bästa länderna. Tidigare hade traditionellt högpresterande länder som Japan, Korea och Hon Kong hamnat överst i alla mätningar.

Finland låg nu i topp trots att finländska elever varken haft privatlärare, extraundervisning efter skolan eller mängder av hemarbete som är vanligt i de asiatiska länderna. Dessutom hade Finland de minsta skillnaderna i resultat mellan olika skolor av alla deltagande länder.

De höga resultaten har i stort hållit i sig i de följande Pisa-mätningarna 2003, 2006 och 2009. Särskilt utmärks Finland av sin begränsade andel lågpresterande elever.

Hur har det på 1990-talet fortfarande relativt medelmåttigt presterande Finland kunnat ta sig upp till toppen?

- För mycket kontroll av lärarna skapar bara misstroende som gör att lärare inte vågar tänka nytt och självständigt. Det gäller i stället att skapa ett förtroende för lärarna och ge dem professionell frihet så att läraryrket blir attraktivt. Det har Finland lyckats med.

- Finland har gjort läraryrket attraktivt för de mest begåvade studenterna att söka sig till. Man har gjort det genom att ha en forskningsbaserad lärarutbildning på fem till sju år som resulterar i en magistersexman och genom att sedan ge lärarna en stor professionell frihet i sin yrkesutövning och inte utsätta dem för massor av kontrollåtgärder.

- Finland satsar på specialpedagogiken. Var tredje elev i grundskolan har fått specialpedagogisk hjälp, de flesta tidigt.

- Satsningen på att göra läraryrket attraktivt har varit uthållig. Ett tjugo-tal olika regeringar har sedan sjuttio-talet följt samma väg sedan lärarutbildningen reformerades.

- I många länder som till exempel USA och England har man främst satsat på olika kontrollåtgärder i forma av standardiserade test och skolinspektioner för att få upp resultaten. Det har inte lett till lika bra resultat som i den finländska modellen.

- I Finland har man inga nationella prov som alla elever genomför. Däremot använder lärarna naturligtvis egna prov. Studentexamensprovet finns kvar och rättas externt det sista året eleverna går i gymnasiet.

- Det finns en risk med att den lilla nedgången i resultatet i Pisa-mätningen 2009 kommer att leda till att det ropas på mer kontroll, fler test och mer styrning av vad lärarna gör. En orsak till nedgången av resultaten är ökande inkomstskillnader, precis som i Sverige.

- Det största problemet i Sverige är den bristande likvärdigheten. Fler kontrollstrategier kommer inte att leda till bättre resultat. Viktigare är att göra läraryrket attraktivt och det bidrar man inte till genom att prata om hur dåligt det är ute i skolorna.

- Finland hämtade en gång idén om grundskola från Sverige. Nu är det dags för Sverige och Norge att inte bara inspireras av USA och England utan att se sig om i Norden.

- I Finland kommer bara en av tio som söker till lärarutbildningen in, urvalet sker i flera omgångar och det gäller att visa att man i hjärtat vill bli lärare..." (Härligt :)

Allt detta enligt Pasi Sahlberg. Känns skönt att få belägg för det jag brukar föra fram när det gäller de finländska influenserna på Gripsholmsskolan.

Trevlig helg,

hälsar en stolt rektor Nina - bördig från Finland (såvida det undgått någon...)