"Hon gick ner till sig och letade fram mormors gamla anteckningar för Ofelbara Huskurer. Onda ögat. Medel mot melankoli. Förkylning. Nej. Mamman bläddrade och sökte. Till slut hittade hon en anteckning i slutet som mormor hade gjort när hennes stil redan blivit ganska darrig - ifall ens bekanta blir dimmiga och svåra att se. Nåja. Tack och lov. Mamman läste igenom receptet som var ganska komplicerat. Sen satte hon igång med att blanda ihop en huskur för lilla Ninni."
Tove Janssons bok Det osynliga barnet handlar om Ninni som blivit osynlig för att hon behandlats illa. Hon kommer till Mumindalen för att bli synlig igen.
"En dag kommer Tooticki på besök till Muminhuset. Han har med sig en osynlig varelse, Ninni. Ninnis faster har varit sarkastisk och elak mot Ninni och därför har hon blivit osynlig. Men Tooticki tror att Muminfamiljen kan hjälpa henne."
Muminmammans stora kärlek och omsorg får Ninni att steg för steg bli mer synlig. Men ansiktet förblir osynligt.
För att Ninni skall få ett ansikte måste hon visa sin ilska.
Vi har i veckan som gått inlett Mumintrollen som tema och jag har rekommenderat mina lärare att läsa berättelsen om Det osynliga barnet för eleverna. Att vara sarkastisk och ironisk mot barn (och även mot vuxna med för den delen) kan få ödesdigra konsekvenser. Den drabbade kan i värsta fall bli osynlig...
"Ingen vänlig handling,
hur liten den än kan synas,
är någonsin förgäves."
(Aisopos 500 f Kr)
Trevlig helg,
rektor Nina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar